Perspectives on intimate partner violence, focusing on the period of pregnancy

Abstract

Målet med denna avhandling var att undersöka partnerrelaterat våld mot kvinnor i Sverige från olika perspektiv och med ett särskilt fokus på graviditetsperioden. Syftet var: 1) att ta reda på barnmorskors erfarenheter, attityder och rutiner angående partnerrelaterat våld mot gravida kvinnor inom mödravården; 2) att utforska hur personer som arbetar inom olika program för våldsbenägna män (inom och utom kriminalvården) talar om manligt och kvinnligt och om partnerrelaterat våld, speciellt i förhållande till graviditet; och 3) att belysa kvinnors erfarenheter av att bli och vara gravid samtidigt som de var utsatta för våld i relationen, samt deras möten med barnmorskorna på mödravårdscentralen. Data för tre studier samlades in under åren 1998-2003 med kvantitativa och kvalitativa metoder. En enkät skickades till alla yrkesverksamma mödravårdsbarnmorskor i Västerbotten och analyserades statistiskt och med innehållsanalys. Forskningsintervjuerna utfördes och analyserades enligt ’grundad teori’ (för att skapa teoretiska förklaringsmodeller), ’diskursanalys’ (för att visa hur ett gemensamt språkbruk konstruerar ’sanning’) och ’narrativ metod’ (för att tolka och återberätta innebörden i personliga berättelser). Resultaten från de studier som lade grunden till denna avhandling visar på problemets komplexitet, både från de professionellas och från kvinnornas perspektiv. Barnmorskorna (artikel I) var yrkeskunniga men också kunniga om partnerrelaterat våld mot kvinnor, men utan PM eller andra riktlinjer, så blev de osäkra och ställde sällan direkta frågor eftersom ämnet ansågs vara känsligt och tabubelagt. De professionella (artikel II-III) som arbetade med våldsbenägna män i olika program (inom eller utanför kriminalvården) krävde att män skulle ta ansvar för sitt våld. De ansåg att våldsamma män var tämligen vanliga män men avvikande i särskilda avseenden såsom i samspel, kommunikation, nära relationer och i deras kvinnosyn. De professionella beskrev stereotyper om könsskillnader och hur aggressivitet kan starta på olika sätt hos olika typer av män och ansåg också att graviditet kan utlösa konflikter och våld. Likväl så ingick i programmen vanligtvis inte känsliga frågor, om t.ex. graviditet och samlevnad, och trots en god vilja och avsikt att skapa en ’ny maskulinitet’, så tycktes deras strategier och tankegångar rent av kunna motverka deras egna goda syften. De nio intervjuade kvinnorna (artikel IV) som hade varit utsatta för våld beskrev hur deras liv hade varit komplicerade och blivit till en mardröm då deras hjärtevän hade förvandlats till en förövare. Två kvinnor bröt upp från sina relationer under graviditeten på grund av livshotande våld medan de andra för det mesta höll uppe en fasad och dolde det pågående våldet inför barnmorskan och andra alltmedan de gick balansgång mellan hopp och förtvivlan eller väntade på rätt tidpunkt att ge sig av. Förutom kvinnornas berättelser om partnerrelaterat våld under graviditet (artikel IV) så presenterades två professionella grupper och deras gemensamma svårigheter gällande tabun och känsliga frågor utanför det man vanligtvis sysslade med i sin profession (artikel I-III). Barnmorskorna var yrkeskunniga men hade ingen handlingsplan för att kunna bemöta och identifiera komplexiteten i våldsutsatta gravida kvinnors situation som ofta består i att dölja och balansera. De professionella i program för män konfronterade tydligt mäns våld och hade ambitionen att utmana deras maskulinitet, men då de i samtalen exempelvis förbisåg att ta upp vissa känsliga frågor kan utfallet ifrågasättas.

Cite this work

No public copy is stored for this record, so only the metadata is cited.

Stored only when both papers are in the corpus — 13 citations exist upstream.

Papers that cite the same references — the relational fallback while embeddings are still backfilling.