Maktlösa makthavare En studie om kommunalt chefskap

Abstract

Enligt den svenska förvaltningstraditionen, vilken bygger på den Weberianska byråkratimodellen, ska politiker fatta beslut och tjänstemännen verkställa dem. Men, relationen mellan politiker och tjänstemän i den kommunala vardagen förefaller inte vara så enkel. Förtroendevalda politiker upplever ett problem med att tjänstemännen har för stor makt, vilket leder till ett inflytande på den politiska processen som inte står i proportion till deras formella position. Problemet bottnar i att den Weberianska byråkratimodellen inte längre fungerar som ett vägledande ideal i praktiken. Den kommunala vardagen karakteriseras istället av en otydlighet i hur makten i praktiken konstitueras och distri-bueras i relationen mellan politiker och tjänstemän, med resultat att icke-förtroendevalda chefstjänstemän kan hamna i en maktsituation där de kommer i besittning av, förutom sin legitima chefsmakt, en reell politisk makt. Som en följd av detta kan våra svenska kommuner komma att ledas av en profession som tränger undan och kanske i praktiken övertar politisk ledning – en profession som enligt den Weberianska byråkratimodellen formellt ska vara politiskt maktlösa. Mot bakgrund av detta syftar studien till att bidra till kunskapen om de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande och de maktförhållanden som konstituerar detta agerande. Med makt avses i avhandlingen en kapacitet att handla som ägs av agenter och som kan identifieras i kraft av chefspositionens varaktiga relationer med underliggande sociala strukturer mellan politik och förvaltning, mellan politiker och tjänstemän. Makt betraktas följaktligen som en förklaringsfaktor för att förstå chefstjänstemännens politiska agerande. Avhandlingen baseras på en fallstudie av kommunchefer, dvs. kommunens ledande tjänsteman som befinner sig i den omedelbara närheten av den kommunövergripande politiska ledningen, och som därigenom verkar i gränslandet mellan politik och administration. För att bidra till denna kunskap utvecklas i avhandlingen en analysmodell med utgångspunkt i den kritiska realismens synsätt på sociala strukturer och kausalitet. Modellen baseras på tre olika typer av analyser, en strukturell analys, en kausal analys och en förståelseanalys. Med hjälp av den strukturella analysen identifieras tre stycken strukturella maktresurser som kan ses som förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen. Dessa benämns centralitet, kontroll över kritiska resurser, och närhet till makt. Med hjälp av den kausala analysen studeras vad och hur dessa maktresurser tillåter innehavaren av chefstjänstemannapositionen att påverka för att uppnå effekter. Analysen visar att de strukturella maktresurserna möjliggör för chefstjänstemannen att påverka hela den politiska beslutsprocessen genom att med rätt timing i ärendehanteringen, och de beslutsunderlag som ligger bakom detta, presentera olika problembilder och konsekvensbeskrivningar. Med hjälp av förståelseanalysen studeras chefstjänste-männens politiska agerande. Med utgångspunkt i en kritisk realistisk ansats kan de kommunala chefstjänstemännens politiska agerande förstås i termer av en proaktiv politisk roll som är inneboende i chefspositionens generiska karaktär. Den proaktiva rollen är intimt sammanlänkad med strukturella maktresurser genom det att den för sin existens kräver strukturella maktresurser som är förbundna med den kommunala chefstjänstemannapositionen.

Cite this work

No public copy is stored for this record, so only the metadata is cited.

Stored only when both papers are in the corpus — 4 citations exist upstream.

Papers that cite the same references — the relational fallback while embeddings are still backfilling.