No open-access location is known for this record yet.
No open-access location is known for this record yet.
Den svenska modellen bygger pa att arbetsmarknadsparterna reglerar anstallnings- och lonevillkor genom kollektivavtal med minimal inblandning fran staten. Detta system uppstod ur det gamla industrisamhallet dar arbetet pa fabrikerna var standardiserat och arbetstagarna utgjorde ett kollektiv. Idag ar arbetsuppgifterna mer individuella och arbetstagarna fyller en nyckelfunktion pa foretagen. Forhallandena har forandrats, men den svenska modellen ar oforandrad. Maktforhallandena pa arbetsmarknaden har standigt pendlat mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Under storre delen av 1800- talet var arbetstagarna i underlage, men i slutet av seklet vann de makt genom fackforbund. Stridsratten som ar en grundlaggande rattighet i Sverige, ar vidstrackt och har en central betydelse i den svenska modellen. Arbetsgivarsidan har pa senare tid forsokt inskranka den fackliga stridsratten genom att forbjuda vissa typer av stridsoch sympatiatgarder samt genom att infora en proportionalitetsprincip, nagot som arbetstagarsidan ar starka motstandare till. Proportionalitetsprincipen ar en allman rattsprincip inom EG- ratten som innebar att vidtagen atgard ska sta i proportion till det efterstravade syftet. I Sverige tillampar vi inte principen pa fackliga stridsatgarder, vilket AD har tydliggjort genom Kellermandomen AD 1998:17. Inom manga andra EU- lander tillampas proportionalitetsprincipen pa stridsrattsomradet och arbetsgivarsidan tillsammans med EG- domstolen havdar nu att det aven borde ske i Sverige. Fragan ar om en sadan princip ar forenlig med den svenska modellen och hur den i sadant fall skulle kunna inforas mot arbetstagarsidans vilja.
Loading…
Imported from OpenAlex (CC0) — nothing here is generated.